Vad ar livet om inte en enda njutning?!
Det ar upp till oss som individer att tillgodose vara behov pa basta satt. Att inte glomma bort att vi ar viktiga var och en.
Har du familj, se till att du ar lycklig for da blir din familj mycket enklare gladare. Barn som busar och ar hogljuda, varfor blir foraldrar arga egentligen?! Jag har inga barn sa ska kanske inte sag nagot men gor det anda!
Vi har alla varit barn, min STORA fraga egentligen ar. Vad ar skillnaden mellan barn, tonaringar och vuxna?!
Enligt mig ar det stora skillnader.
Barn: de ar nya i denna varld och har inte sett allt(inget egentligen;) och ar nyfikna. De tar pa saker, smakar pa saker, springer runt, fragar tusen fragor ochn ar aldrig stilla. Det ar sa de lar sig. De grater, skrattar och ar bara for sota.
Tonaringar: nu har man skapat sig en bild om hur saker och ting smakar, ser ut m.m. Nu ar de i stadiet dar de ska testa olika saker. Vissa bra vissa daliga. De exprimenterar och ar fortfarande nyfikna pa det okanda(som barnen) men kan nu gora de saker de vill for det mesta. De kommer lara sig av sina misstag(forhoppningsvis) och det de har lyckats med. De tar mer ansvar om an inte fullt ut for sina handlingar.
Vuxna: Nu har vi gjort massor av saker och tagit lardom av de flesta. Vi har nu ett ansvar mot folk i var omgivning(till viss grad)! Vi ska hjalpa vara medmanniskor for att vi kan. Vi ska vara bra forebilder for vuxna, tonaringar och barn.
Sa enligt mig sa ska vi lata vara barn springa runt och kanna pa saker. De ar i en inlarningsfas. Vi ska inte bli arga och hota vara barn med straff. Vi kan beratta for dem att det ar inte bra att gora sa eller att det ar farligt! Vi ar vuxna och kan darfor konsten att konversera och forklara sa gott det gar utan att bli arga pa oforstaende barn.
Nar det kommer till tonaringar sa har vi alla varit dar och vi vet hur vi sjalva var. Foraldrarna sa en sak men man gjorde en annan. Och nar sen vara tonaringar inte lyder eller gor nagot som inte ar bra sa ar det upp till oss att aterigen forklara men samtidigt vara forstaende. Att skrika och straffa en tonaring hjalper oftast inte, far oftast en motsatt effekt. Jag tror man maste lata dem lara sig av sina misstag for att senare i livet inte bega dem igen. Vi kan vara guider men vara ungdomar valjer i slutandan alltid sjalva.
Da ar det upp till oss att vara dar och stotta dem aven om det kanske inte ar basta vagen, det maste de komma pa sjalva.
Som ni forstar sa ar jag en man av manga olika tankar men de ar alla sa att man ska fa ett lyckligare liv. Jag lever ett lyckligt liv och det ar mycket for sattet jag tanker pa.
Just nu sitter jag i Nassau, Bahamas och skriver denna soliga morgon. Ska strax ut och springa och styrketrana lite :)
Om nagra timmar ska jag in till stan och traffa pappa som jag inte traffat pa 1,5 ar nu, ska bli kul!!
Glom nu inte bort LE!!!
